Publicerad Lämna en kommentar

Lyckan i ett eget referensbibliotek

När jag nu har tittat igenom alla böcker för att se om jag ska ha kvar dem eller inte, har jag gjort rätt många fynd. Jag har hittat mängder av saker som jag har letat efter. Jag har insett hur mycket dubletter jag har, inte vad gäller böcker men vad gäller information. Och hur givande det kan vara att ha koll på innehållet i de böcker som man äger.

Bara ett exempel: jag lånade Sagornas stickbok av Celia Dackenberg på biblioteket. På sidan 76 skriver hon om tekniken med förkortade varv. ”Tekniken att sticka på tvären med förkortade varv, fram för allt i barnkläder, är gammal, men vid den här tiden hade den en höjdpunkt. Inte minst sedan beskrivningen till alla tiders bästa och största klassiker i babykoftbranschen några år tidigare publicerats i Aktiv Hushållnings bok Vi syr, vi stickar, vi virkar. Där formas hela kofta, inklusive ärmar, på just det sättet.”

Vilken glädje det ligger i att kunna plocka fram boken Vi syr, vi stickar, vi virkar. Att kunna läsa originalmönstret.

Därför ska man kanske vara försiktig med att rensa ur böcker. Man vet aldrig vad man kommer att vilja läsa om i framtiden. Ett eget referensbibliotek är en särskild sorts lycka!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *